Förutsättningarna för denna Taijutsu-teknik är att motståndaren befinner sig en bra bit ovanför marknivå, t.ex. på en trädgren, och användaren ska helst befinna sig ännu högre upp. Användaren inleder anfallet med att grabba tag i motståndaren bakifrån och hålla denna uppochnervänd. Användarens armar är låsta runt fiendens midja och hans ben är korsade under armarna och håller kroppen rak, så att slaget när de når marken koncentreras helt på motståndarens huvud och nacke. Det behöver knappast sägas att det är näst intill omöjligt att klara sig ifrån ett sådant fall med livet i behåll.

Denna teknik förekommer endast i animen.

På Temaris enorma solfjäder finns tre lila "stjärnor" målade (egentligen tre stora prickar, men stjärnor låter finare, ne?). Ichi no Hoshi är i grunden helt enkelt Temari som svingar den till 1/3 öppnade solfjädern så att det uppstår en vindpust kompetent för att blåsa undan kunais och andra lätta kastvapen.

Ju mer av solfjädern som öppnas, desto starkare är vinden som skapas när den svingas. När två stjärnor är synliga kallas attacken Ni no Hoshi medan det starkaste läget, då solfjädern är helt öppen, heter San no Hoshi.

Jyuuken är en stridsstil skapad av Hyuuga-klanens medlemmar, den är den starkaste stilen i Konoha.

Med Byakugan ser användaren igenom motståndaren (med en avancerad Byakugan syns även de 361 tryckpunkterna för chakraöppningarna, Tenketsu). Användaren koncentrerar chakra till fingrarna eller handflatan för att attackera tryckpunkterna direkt och genom dem stoppa motståndarens chakravägar eller fylla dem med sin egen chakra som sedan åker igenom kroppen och skadar de inre organen, eftersom chakravägarna ligger så nära dem. Fördelen med att med sin Byakugan kunna se tenketsu är uppenbar, samma som skillnaden mellan att veta var någonting finns och att verkligen se var det finns.

Eftersom man inte kan träna sina organ är Jyuuken-stilen farlig även för en väldigt skicklig ninja.

Se även Hyuuga-klanens blodslinje.

Användaren sparkar till motståndaren rejält så att denne hamnar högt upp i luften, och sedan hoppar han efter. Tekniken går ut på att användaren i luften rör sig som om han vore motståndarens skugga. Användarens läge är ett övertag och från sin position kan han fortsätta sitt anfall.

Karamatsu no Mai är en av Kimimaro skapad Taijutsu-serie som utnyttjar hans Bloodline-förmågor. Den är den tredje av hans fem "danser".

När motståndaren anfaller får Kimimaro ett stort antal vassa ben att skjuta ut från hans överkropp och armar, så att han nästan börjar likna en igelkott. Kimimaro snurrar sedan runt flera gånger så att de vassa benänderna skär upp motståndaren på flera ställen.


Kimimaros fem danser är följande (i den ordning de förekommer):
Yanagi no Mai (Dance of the Willows)
Tsubaki no Mai (Dance of the Camelia)
Karamatsu no Mai (Dance of the Larch)
Tessenka no Mai (Dance of the Clematis)
Sawarabi no Mai (Dance of the Seedling Ferns)

Konoha Dai Senpuu är en Taijutsu-teknik som används av Rock Lee.

Precis som i den vanliga Konoha Senpuu använder Lee sin snabbhet och träffsäkerhet för att tilldela sin motståndare ett antal kraftfulla roundhouse-sparkar.

Konoha Gouriki Senpuu är en avancerad version av Konoha Senpuu i Gouken-stil.

Precis som i Konoha Senpuu används snabbhet och träffsäkerhet för att ge motståndaren en kraftfull spark, i stridskonstkretsar s.k. Roundhouse Kick.

Användaren sparkar till motståndaren på ett sätt som får denne att tappa balansen, hamna på rygg och fara iväg snurrande.

Rock Lees signaturteknik, trots att Gai är den som lärt honom den. Han använder den mycket ofta.

Användaren snurrar runt i luften och sparkar till motståndaren hårt.

Som en drake kommer flygandes underifrån och som dansar likt vinden självt. En spark som reser sig från marken upp mot skyn.

Den här tekniken använder hela kroppen och dess kraft. Användaren trycker ifrån marken som en fjäder för att sedan inta en position där överkroppen lutar bakåt, samtidigt som benen riktas uppåt för att sparka motståndaren med all kraft. Med denna kraftfulla taijutsu riktar utövaren oftast sparken mot huvudhöjd, i liknelse med Maito Gai och hans Dainamikku Entorii (Dynamic Entry). Kraften som används för att trycka ifrån marken blir omedelbart till ett kraftfullt slag, där användaren kan slå motståndaren flygandes upp i skyn.

Samma som Naruto Rendan, fast med massvis med kloner (Tajyuu Kage Bunshin no Jutsu).

Se huvudartikeln Naruto Rendan.

Naruto Rendan är Narutos egen version av Sasukes Shishi Rendan och är likt den en taijutsu-serie menad för närstrid med en ensamstående motståndare.

Eftersom Naruto inte är lika snabb som Sasuke vid tiden för teknikens uppkomst blir han tvungen att kompensera för det med Kage Bunshins.

Naruto och klonerna (fyra i normala fall) omringar först fienden. En av klonerna inleder serien genom att slå motståndaren i ansiktet så att denna tappar balansen ("U"). Den verkliga Naruto hoppar sedan upp på den klonens rygg och skjuter sig högt upp i luften, medan de andra klonerna glider ner under den fallande motståndaren. De sparkar i tur och ordning till motståndaren ("ZU-MA-KI") så att denna flyger upp i luften, rakt upp mot Naruto, som är beredd med en rejäl hälspark som flänger motståndaren ner i marken med stor kraft - ansiktet först.

En variation av denna används med en enorm mängd skuggkloner (Tajyuu Kage Bunshin) och kallas då Naruto Nisen Rendan (Naruto 2000 Combo).

På Temaris enorma solfjäder finns tre lila "stjärnor" målade (egentligen tre stora prickar, men stjärnor låter finare, ne?). Ni no Hoshi är steget starkare än Ichi no Hoshi, eftersom solfjädern nu är öppnad till 2/3 och två av stjärnorna är synliga. Vinden som skapas när solfjädern svingas i det här läget är tillräckligt kraftig för att få de allra flesta kastvapen ur kurs.

Om det behövs öppnas solfjädern vidare till full storlek, blottande den tredje stjärnan: San no Hoshi.

Nikudan Hari Sensha är en avancerad version av Nikudan Sensha som används av Akimichi klanen.

Tillägget av vassa föremål gör denna teknik ännu med skadlig än sin föregångare. Vi har fått se prov på två olika varianter:

Det första sättet är att omringa sin kropp med en löst sittande kedja av kunais eller shurikens. När utövarens kropp sedan utvidgar sig och blir större så spänns kedjan, vilket gör att de kan öka rotationen, hastigheten och därmed skadan när de rullar fram.

I det andra sättet används utövarens långa hår (som till exempel Choujis far, Akimichi Chouza). Genom att använda sin Chakra tar han kontrollen över sitt hår och gör det både längre och hårdare. När han sätter rotation på sig själv så ska man akta sig för att stå i vägen för denna stora, taggiga, livsfarliga boll.

Denna teknik påföljer ofta Baika no Jutsu, som ökar dess destruktiva potential mångfalt. Genom att dra in armar, ben och huvud in i kroppen gör användaren sig till en rund boll, och likt ett bowlingklot rullar han sedan mot fienden i hög fart och rammar honom. Med god tur kommer motståndaren undan med en del brutna ben, om han inte lyckas undvika attacken.

Faran med Nikudan Sensha är att det är rätt svårt att se något medan man rullar runt, d.v.s. det blir svårare att träffa rätt. Om man håller på för länge blir man också yr av allt rullande. Där utöver behövs en rätt stor, helst flat, yta att rulla över för att tekniken över huvudtaget ska vara utförbar.

Eftersom Akimichi-klanen är den enda som använder Baika no Jutsu så är även denna teknik exklusiv för dem.

Se även: Nikudan Hari Sensha.