Kirete satt hemma, där han precis delat frukost med en trevlig Anbu som nyligen trillat in genom hans fönster. Det hade varit lite av en chock, men där kom hon iallafall.
Hon räckte fram en poster där det klart och tydligt stod att det var krig i Konoha.
Kirete läste sakta igenom det och rynkade på ögonbrynen.

"Jag vet." suckade Anbun. "Jag trodde inte att det skulle bli krig såhär enkelt..."
"Vad snackar du om? Mitt te var beskt." menade Kirete.

Anbun kraschade i bordet och utbrast "Är du inte det minsta orolig?? Det är krig, för sjutton gubbar!
"Än sen? Det fixar jag på ett kick!" sa Kirete och viftade med lillfingret.

----------

Manba gick obehagad genom Konoha medan hon ängsligt funderade på vad hon skulle göra. Det hade startats ett krig, och hon skulle slåss i det. Det var dock en kort ängslan, för sen satte hennes personlighet in.

"Äsch. Det är ett krig. So what? Jag är stark nog att klara mig. Jag tycker synd om den som kommer ivägen för mig."

Hon log lite lömskt när hennes syn plötsligt fastnade på en anslagstavla. Hon gick fram och läste det som stod.

Dimmgömmans stolthet mördad under Chuunin-examen!
Den unga flickan från Dimmgömman, Kimioko Saiga, blev mördad under detta årets andra Chuunin Examen.
På grund av detta har Dimmgömman förklarat krig mot Konoha, i tron att dom ligger bakom dådet. Konoha försökte i ett möte med Dimmgömmans ledare förklara att dom inte hade någonting med saken att göra, men det hjäpte inte.

"Vad sjutton är det här?? Argh! jag skulle ju ha mördat henne!! Om jag får tag i den som ligger bakom ska jag personligen göra Teriyaki av honom!!"

Hon märkte plötsligt i ögonvrån hur en man hade fryst till och backat ifrån henne.

"Jävlar!" tänkte hon. "Han måste ha missförstått!"

När mannen upptäckte att han blivit upptäckt sprang han så fort han orkade därifrån.

"STANNA!" Röt Manba medan hon sprang efter honom.

----------

Nabu hade suttit stillsamt och läst Konoha: Sett och hört medan han rökte på sin favoritpipa. Han bläddrade över till nästa sida och suckade.

"Det händer för mycket på det här stället..."

Han tog ett till bloss på sin pipa och rättade till sin hatt. När han gjorde det så avslöjade hans ansikte ett bandage som satt över ena ögat.
Han hade fått det utstucket av två personer som hans far trott var hans vänner. Det slutade i tragedi, då hans hela familj dött en ytters brutal död och han själv fick ett men för livet. Han tyckte inte längre om folk, litade inte på nån och var allmänt otrevlig.
Plötsligt susade en man förbi, tätt följd av en kvinna med långt, svart hår och väldigt blek hud.

"Vad pågår...!?"

----------

Momochi Ikuse stod på ett tak högt upp och beskådade det som hände på gatan med hungriga ögon. Han tycktes inte få nog utav det som hänt i Konoha, och ville se allt.
Hans anledning var att flickan som mördats varit som en lillasyster till honom, och att han efter hennes död svurit att ta fast mördaren. Därför vägrade han missa en enda sak som hände, i hopp om att någonting skulle få honom på mördarens spår.
När en man och en kvinna sprang förbi på marken höjde han ögonbrynet och fnissade.

"Problem i paradiset?"

Han suckade och blev genast lika barsk igen som han varit innan. Hans tappra försök att muntra upp sig själv gick fullständigt åt fanders.

"Du är där ute nånstans, din jävel... det är min uppgift att hitta dig och avrätta dig på det mest plågsamma sätt min hjärna kan klura ut, var så säker på att jag blir den som straffar dig!"

----------

Hanzo satt avspänt på ett tak nånstans och rökte en cigarett medan han höll koll på vad som hände i Konoha.
Då och då kom en lägre rankad ninja och rapporterade vad dom sett och hört till honom. Han hade inte fått någonting viktigt än så länge, så han suckade och kliade sig i nacken.
Hans högra öga var täckt av en ögonlapp, då han under aktiveringen av sin blodlinje för tre år sen i sitt tillstånd skurit ut sitt öga. På grund av detta hade han nu bättre syn på det andra, men han kunde inte upptäcka det som kom på hans blinda sida.
På bältet satt en liten dolk, som såg ytterst ovårdad ut efter alla strider den varit med om. Det fanns hack i bladet, som för övrigt var slöare än vad han själv var.
Han drog ett bloss till och hostade.

"...Snart tar väl cancerjävulen mig..."

Obekymrad fimpade han cigaretten på taket medan staden vaknade.

----------


Out of character: There you have it, folks! Sätt igång!

Kirete suckade. Han lutade huvudet mot bordet och tittade ut genom den krossade glasrutan. Skärvorna gnistrade på golvet, som diamanter. Utanför sträckte sig en blå himmel. Dessutom hörde han folket på gatan, vilket han inte brukade göra. Ett par lösa skärvor trillade ner och landade med en svag duns på hans golv. Ett par repor uppstod.

"Får jag bjuda på något extra? Nu när du ändå trillade in genom fönstret här så är det minsta jag kan göra är att visa lite vänlighet mot min kära gäst. Fåse, jag tror jag ska ha lite kakor. Kokos eller vanilj?"

Kirete hoppade hit och dit för att undvika glasskärvorna. Det var som att dansa. Han trippade lätt på sina fötter då han inte hade några skor på sig. Efter några snabba steg kom han fram till skåpet. Brevid det hängde hans svärd. Nyputsad och med en stolt figur hängde det där, som ett memo. Det var hans memo. Ett användbart memo.

"Stannar du på middag? Jag är trött på att äta ensam."

Anbu'n tittade förvånat på den aldeles för energi fyllde kirete.

"jag ursäktar för fönstret...jag är lite stressad idag...som du säkert märkt. jag tackar även för din gästvänlighet och för frukosten men jag måste nog bege mig av. jag har lite mer att stå i idag nämligen =/"

hon bugade, tog på sig sin mask och hoppade ut genom fönstret utan att vidröra en glasskärva.

Hanzo hade fortfarande inte fått några order och stod irriterat på taket och trampade med foten.

"Jävla jobb det här, varför finns folk? Ugh..."

En annan Jounin hade dykt upp och pratade plötsligt med Hanzo.

"Du kan ta ledigt i några timmar nu, jag tar över din vakt. Infinn dig här för vaktbyte klockan 20.00, så kan du passa på att sova eller någonting under tiden."

"Nej tack" sa Hanzo och tände en ny cigarett." Jag är inte sömnig, bara lite hungrig... jag tar nog en sväng förbi nåt hak och beställer frukost innan jag går hem.

"Gör så" sa Jouninen. Hanzo nickade och gav sig av. Han stannade vid ett litet fik och beställde in en kopp te och misosoppa. Han tände ännu en cigarett medan han väntade på maten och funderade över det som hände omkring honom just nu.

"Jag undrar vad som kommer hända? Vem i min vänskapskrets kommer dö? Kommer jag att dö? Vem startade det här, och varför?"

Han slog ut med armarna och sjönk ihop på stolen där han satt på uteserveringen. Alla verkade vara ganska oroliga, förutom två små pojkar som sparkade boll mitt på gatan. En arg gubbe kom snart fram till dom och körde iväg dom medan han mumlade någonting om "jämrans ungar!".

Ikuse var iklädd ANBU kläder av Konoha slag som förklädnad och började bege sig mot de två gestalterna han såg jagandes där nere på gatorna tidigare. om någonting suspekt hände, så skulle han vara där. så enkelt var det.

Medans han hoppade genom tak och våningar så stötte han ihop med flertalet andra Konoha ANBU's som gjorde en vinkande gest emot sin "arbetskamrat". Ikuse vinkade tillbaka och låtsades som om han var påväg mot något viktigt sådär som ANBU's brukar göra.

han höll hela tiden koll på de två som sprang efter varandra i gatan då han plötsligt stötte ihop med en ANBU som bad honom stanna upp med en hand gest.

"attans bananer tänkte ikuse, jag har viktiga saker för mig ju =("

-vad gäller saken? frågade han personen som bett honom stanna.
- Vad är ditt ärende åt detta hållet? jag hade för mig att tredje squadronen redan lensat detta området?

Ikuse blev lite nervös men kom snabbt på ett svar tack vare sin erfarenhet som ANBU i hidden mist.

-Jag fick order från högre upp att besöka ett visst hushåll som hade glömts tidigare i morses. svarade han

Vanligtvis när man sa att det var från högre upp brukade folk inte bry sig om att fråga då det ofta var mycket krångel involverat i denna sortens order.

-Ah! uppfattat, fortsätt med vad du höll på med. sa den okända ANBU'n och fortsatte.

"satan!" tänkte ikuse då han hade tappat bort de två han jagade, men han hann inte tänka så mycet mer då han föll igenom taket som var lika instabilt som en väldigt gammal kärring på en cykel utan stödhjul och hamnade mitt framför en man som satt och rökte pipa med en tidning i handen.

Kirete såg på det krossade fönstret där ANBUn hade trillat in i, likaså försvunnit från med. Han suckade. Inte en chans att han orkade göra något åt det nu. Istället tog han på sig det som återstod av hela hans rustning, hängde stolt sitt svärd på ryggen och tog på sig skorna. Han stod framför spegeln ett tag för att fixa till sitt hår innan han utbrast et belåtet grymtande och började gå mot dörren.

Nejmen, jag har ju ett fint hål här som jag kan använda. Dessutom är dörren låst

Så han tog samma väg som ANBUn och hoppade ut utan att vidröra en enda glasskärva. Utanför var det mycket folk. Inte bara civila ninjor utan även ANBUs. Han stannade på ett hustak någonstans i mitten av staden och spejade runt. Vad han letade efter visste han inte.

Nabu hade precis satt sig till rätta och lade ner tidningen då han hörde ett brak och framför honom trillade ner en ANBU. Det måste det ha varit eftersom han hade ANBUkläder
Han kollade mycket irriterat på ANBUn och lyfte på hatten.

-Är det såhär ANBU jobbar här i Konoha?

Nabu drog ner hatten igen fast så att hans öga kunde precis synas och han satte armarna i kors medan han puffade ett moln på sin pipa. Damm drog runt där han satt men han rörde inte en muskel.

Alldeles för mycket ståhej och sånt i denna stad, kan inte vänta tills jag får sticka härifrån.

ooc: Kronos, om du inte märkt det så har Alphines karaktär Ikuse droppat ner genom taket >.>

Ikuse ursäktade sig och dammade av sig själv och omgivningen.

-Det är inte så att du sett några suspekta snubber springa förbi här nyligen? en man och en kvinna alltså.

Han tittade mistänksamt på den minst sagt extra ordinära gestalten framför honom.

"hatt och pipa...är han typ 70 eller nåt?" tänkte han.

Hanzo hade fått in sin mat och huggit in med en aptit värd en medalj.
Att sitta på vakt utan att ha ätit på 14 timmar var ingen höjdare, direkt.
Han torkade av munnen på en servett och dröjde kvar en stund medan han rökte en cigarett efter maten. Han började fundera lite på hur mycket han rökte, säkert två paket om dagen eller någonting.
När han väl satt där, mätt och belåten hörde han ett fruktansvärt krasch som kom en bit ifrån honom.

"Vad ända in i...??" tänkte han. Han betalade snabbt notan och sprang iväg för att se vad som pågick. Det han såg var någon som liknade en Anbu (Ikuse) samt en man med hatt och en pipa i munnen. Han kunde urskilja några hastiga fotspår på marken, väldigt färska.

"Vad försigår?" frågade Hanzo och såg på dom två suspekta figurerna, varav en var i färd med att damma av sig själv.

-Två personer? Jo det har jag.

Nabu bortade av sin erna axel och sjönk ännu djupare ner i stolen.
Innan han lyckades sätta sig till rätta kom en jounin-klädd kille in och började fråga saker han med.
Dock rörde Nabu inte en min när han svarade, inte heller så rörde han huvudet för att se vem han pratade med. Han suckade och tog ett litet bloss från sin pipa.

-Det som försigår är att jag satt och läste då denna drummel till ANBU trillade rakt ner genom taket.

Pfft, staden har ingen koll på något över huvud taget. ANBUs som trillar och Jounins som inte vet vad som händer i deras egen stad.

Nabu bortade bort lite damm från axeln och lutade sig återigen mot stolen och lyfte på hatten så hela han ansikte syntes. Han tog ett djupt andetag från sin pipa och gjorde en rökring som seglade i luften mot ANBUn.

ooc: Kronos, hur fan förväntar sig din karaktär att man ska veta saker som hänt när man inte var på platsen? Inte lite otrevlig han är :P

---
Hanzo suckade och såg på hålet i taket. Han hoppade upp och undersökte hålet och fann att taket var lika bräckligt som riskakor.

"Du borde fundera på att göra nåt åt ditt tak, hörru du. Det här är taket är nämligen ett lika bra skydd som olja är för eld!"

Sen tittade han på Ikuse.

"Vad hade du för ärende på herrns tak, förresten? Hade du bråttom nånstans?"

- Ja alltså jag vet inte om det bara är jag som tycker att passiv rökning är det ballaste som uppfunnits sedan pistage nötter...men visst är det lite så?

Ikuse kom på att det där var en fråga mer än ett svar på de aktuella frågan som hade ställts och visst fan tyckte han om det så. det var för mycket på spel enligt honom för att andra skulle bli inblandade, men så kom han på att han behövde kanske lite hjälp på vägen.

-eller asså....näe man jag liksom letade efter två som sprang här nyss i ovanlig hastighet och du känner oss anbu, att leta efter suspekta snubbar som springer är lite våran grej va?

han flinade men ingen såg det egentligen på grund av masken.

- och du mr wannabe 70-something, du kan väl passa på att berätta vart dom sprang?

Ett ljudligt brakande i närheten väckte Kirete från hans dagdrömmar. Snabbt reste han på sig och lokaliserade snabbt platsen tack vare ett dammoln som steg mellan ett par hus. Med ett par hopp var han där, och försökte orientera sig vad som hade hänt. Mycket såg man dock inte, så han backade ett par steg och ramlade klumpigt över en skräphög som låg och...skräpade.

"Det var som fan..."

Två personer stod visst och hade en trevlig disskussion. Vad det rörde sig om visste han inte, och det var inte hans ensak. Ett hål i taket ovanför dem förklarade det mesta, och den andras dammiga byxor förklarade resten.
Det var inget intressant. Vad förväntade jag mig?
Han låg där istället och tittade upp mot himmlen istället...

ooc: Äh det är sådan han är xP Det är bara att han är smått irriterad på att någon damp ner från taket när han försökte ta det lugnt ^^
----------------

Nabu höjde sitt ögonbryn som inte var under bandage när han hörde ANBUNs lama försök till förolämpning.
Han suckade litegranna och kollade åt det håll han hade sett mannen och tjejen springa.

-De sprang ditåt.

Sa han och nickade lite nätt för att sedan ställa sig upp. Han skakade armarna och tog på sig hans hatt. Sedan vände han sig mot ANBUn.

-Om jag skall vara helt ärlig så tror jag inte att du är ANBU...men men, även den bäste gör fel antar jag.

Sa han och skrattade lite tyst för att sedan gå ut på gatan. Sedan vände han sig mot de två personerna och log lite med ena mungipan, för att sedan vända sig om och börja gå åt motsatta håll som tjejen och mannen hade sprungit.

Vart ska man ta vägen nudå...jag får helt enkelt se.

Ooc: Den där "tjejen" ni snackar om är Manba, va?

-----------------

Manba fortsatte springa efter mannen samtidigt som hon tänkte febrilt.

Jag måste få tag i honom. Och sen döda honom. Men hur? Jag kan ju inte sticka ner honom mitt på gatan. Jag kanske kan få in honom i en gränd eller nåt, och sen ...

Hon kände i sitt shuriken-hölster. Hon hade fem giftkapslar med sig.

... och sen kan jag tvinga honom att svälja lite gift. Det blir enkelt.

Hon fortsatte springa, men mannen var snabb och hade fått ett försprång.

Om jag bara får tag i honom någon gång!

- Även den fele kan bästa...nej nu blev det fel...

sa ikuse i ett försök att rädda sitationen. han var ju ANBU...möjligtvis inte från konoha och möjligtvis inte inom lokalisering och spårnings sektionen men nog fan var han ANBU alltid!

- öh "gammling"! nu hänger du med mig och springer efter dom däringa ok? du är den enda jag vet som har fått en nära titt på dom och kan igenkänna dom. kom igen!

Han satte armarna i kors och buttrade ihop en sur min bakom sin ANBU mask.

OOC: Åh kex choklad! åh kex choklad, det är en choklad med kex i!

OOC: Alphie, vad i helvete är det med dig och kexchoklad?? Ô_o
----

Hanzo hade trött tittat på Ikuses aningen misstänkt goda humör och tände en till cigarett. Det var något med den här mannen som inte riktigt stod helt rätt till, vare sig det var i hjärnkontoret eller inte spelade ingen roll.

"Hörru muntergök" ropade han. "du ska föreställa en ANBU! Att spåra upp två pers som springer längs gatan borde väl för arton inte vara några problem?"

Han tog ett djupt bloss och lade sig på Nabus tak.

"Hörru, ossan! Gör det nåt om jag vilar här uppe några minuter?"

Nu blev nabu riktigt irriterad, han vände tvärt och drog upp en vattenflaska ur fickan.
Han stod nu bakom en vägg och var säker på att ingen såg honom, men för säkerhets skull så döljde han med ryggen mot. Han hällde vattnet i sim öppna hans och aktiverade sin bloodline. Han kände hur vattnet flöt åvanför hans hand och han försökte föreställa sig flickan framför honom.
Vattnet formades till en ganska bra kopia av henne springande och han frös den.

"Detta borde få honom att hålla tyst" tänkte Nabu

Han vände sig om och gick med raka steg mot denna så kallade ANBU och drog till sig hans hand. Sedan släppte han is-statyn i hans hand och sa med skarp röst.

- Så, där har du henne. För att vara ANBU är du inte så snabbtänkt.

Nabu vände sig om så kappan fladdrade, sedan gick han ut och så gjorde han ett hopp upp på närmaste hustak för att sedan fortsätta kolla ut över Konoha.

Ikuse suckade och slöt sina ögon bakom sin mask. sedan befann han sig framför Nabu och ställde is statyn framför honom.

"Lägg av!" sa han väldigt bestämmt.

"Vi ANBU är bra på olika saker...och om du underskattar någon av oss eller så mycket som misstycker med det vi säger...så blir vi arga på dig..."

Han drog sitt svärd och delade isstatyn i tre delar i samma hugg och tog av sig sin mask för att stirra illstint mot Nabu

"Vi ska åt det här hållet" sa han och pekade åt det håll som Nabu tidigare berättat att flickan och den andre snubben sprungit åt.



___________________________________________________________________




ENDAST till HinataLover och andra spelledare:

Snubben du just nu jagar springer, till din stora glädje, in i en gränd som liknar den du föreställt dig i ditt huvud läskigt mycket. där stannar han upp och är mycket kortare än du tidigare hunnit spekulera kring.

Trots sin kondition och uthållighet började Manba bli trött. Det var en ansträngande språngmarsch; mannen var mycket snabbare och långt mer uthållig än hon kunnat ana. Men plötsligt så vände han in i en gränd, och Manba kände en stöt av upphetsning.

Tänk om …

Hon kom fram till gränden och vek snabbt av åt vänster. Och jo, det var en återvändsgränd. Manba log skadeglatt.

Turen är med mig idag.

Mannen hade stannat framför tegelväggen och letade desperat efter en väg ut. Manba gick långsamt fram mot honom. Hon tänkte dra ut på det. Mannen vände sig om och stirrade skräckslaget på henne. Hon log igen och sa:

"Du har ingenstans att fly. Du hörde vad jag sa. 'Jag skulle ha dödat henne!' Och det menade jag också. Så jag har inga problem med att döda oskyldiga. Inga problem alls."

Hon kom allt närmare mannen. Hon lade märke till att han var kort, vilket gjorde det ännu märkligare att han verkade vara mycket snabbare och mer uthållig än Manba. Om han inte sprungit in i gränden skulle hon nog aldrig ha fått tag i honom. Manba kände i shuriken-hölstret. Hon hade ju tidigare tänkt använda en giftkapsel, men ändrade sig nu. Hon ville göra det här mer dramatiskt. Hon var nu bara ett par meter ifrån mannen och drog fram en kunai.

"Be din sista bön!"

"Mannen" slöt sina ögon och började flina. Han öppnade dom och till Manbas förmodliga förskräckelse så tillade han:

"Byakuugan!"

Han ställde sig i en bekant pose som de flesta sett hyuuga klanen använda sig utav innan.

"Du befinner dig innanför mitt fält för din undergång..." sa han med en självsäker röst.

OOC: att tillägga för "mannens" utseénde så är det faktiskt ingen man alls...en liten unge bara =O ytterligare så har ungen sitt pannband vänt upp och nerpå och bär en trench-coat utan någonting under samt ett par hängiga byxor och väl synliga kallingar...

Nabu hörde några svärdsvingande och han suckade medan han skakade på huvudet. Han vände sig om, hoppade ner och gick in i restaurangen. Butiksägaren kollade med vättskrämda ögon på honom, han antog väl att Nabu skulle börja starta en fight.
Men Nabu bara suckade och kollande på ANBUN.

-Jodå, visst vet jag att ANBUS är speciallicerade på olika saker. Men inte visste jag att hugga isbitar var din, nåja.

Nabu gick ut på gatan och började lungt gå mot dit han såg tjejen och mannen springa, men nu när han tänkte efter så kom han ihåg hur mannen såg ut. Vid närmare eftertanke var det inte en man, utan en pojke.
Han vände huvudet mot ANBUN.

-Kommer du? Eller vill du att jag ska hålla dej i handen också?

Ikuses ansikts uttryck ändrades från argsint till ett flin. återigen befann han sig vid ögonblick bakom Nabu och tog tag i hans hand.

"jag är bra på det ena och det andra, snälla, led vägen morfar^^"

Nabu lösgjorde sin hand med en snärt medan han fnyste till. Han fortsatte att gå fram och kolla slött in i gränderna han passerade och märkte inget.
Folk kollade med misstänksamma ögon medan han gick fram, han väjde inte för någon.

Folk är rädda för mej....kanske är för deras eget bästa.

Det kom en liten unge mitt på gatan som hade sina tankar på något annat, men Nabu rörde inte sin riktning utan hade gått rakt in i ungen om inte mamman dragit undan ungen i sista sekunden. Hon började berätta något om elakingar för ungen.
Folk undvek Nabu så gott det gick, ingen gick inom en meter runt honom och han drog upp sin pipa, tände den och puffade lite lätt medan han fortsatte neråt gatan.
Han kollade ne hastig blick in mot en gränd och där han såg tjejen och killen hon jagat.
Nabu log och sa småhögt

-Här är dom isbits hackaren. Nöjd? För det skiter jag i vilket, jag sticker nu.

Nabu fortsatte att gå lugnt upp för vägen och precis som innan så puffade han lätt på sin pipa.

Ikuse hade under hela färden sugit på en klubba han tidigare hittat i sin ficka. han hade helt glömt av vad det var dom skulle göra då Nabu plötsligt klargjorde att objektivet var utfört och att det var dags för adjö.

"tackar så mycket morfar, skaffa cancer nu och hej då" sa han.

han tuggade upp sin klubba och spottade ut pinnen den suttit på så att den satte sig precis ovanför den lilla ungen som stod i en konstig pose framför kvinnan.

"jaha...vad händer här då?" frågade han efter att han hade fått deras uppmärksamhet.

Shadow hade legat på Nabus tak och funderat över vad han skulle göra när det väl blev dags att strida. Dessutom hade han funderat på vem den där konstige Anbun var. Han verkade alltför oseriös för att vara en Anbu, men förmodligen var han trots det väldigt stark.

"Nej, jag tjänar ingenting på att hänga här" tänkte han.
"Jag kan lika gärna leta reda på den där kvinnan och den där mannen som dom frågade efter."

Han reste sig upp och hoppade över taken för att leta upp dom. Han fann snart alla utom mannen med hatt i en gränd.

"Ah, atta!"

Han landade bakom Ikuse och tände en cigarett.

"Dåså, kan jag få en förklaring på situationen, ANBU-san?"

Nu när Manba kommit riktigt nära upptäckte hon att den hon jagat inte var en man, utan bara en pojke.

Bara en liten unge? Så mycket bättre då!

Hon såg att pojken slöt ögonen, men brydde sig inte om det. Hon höjde kunaien och skulle precis hugga när pojken öppnade ögonen och sa:

"Byakuugan!"

En Hyuuga? Jäklar!

Manba backade. Det här hade hon inte väntat sig. Och det tycktes bli allt värre.

"Du befinner dig innanför mitt fält för din undergång..."

Nu behövde hon hitta på något – snabbt. Manba kände till Hyuuga-klanen och deras Byakuugan, och den här grabben visste helt klart hur man skulle använda den. Hon kom på en sak hon kunde göra, men hon fick skynda sig. Genast formade hon sealet Ne och koncentrerade sig.

Narakumi no Jutsu

ikuse bevittnade den unge mannen falla ihop i fosterställning och skaka.

"öööööhh! vääänta lite här nu va! vad håller nu på med här egentligen?"

han tog upp en ny klubba ur sin ena ficka och började suga på denna.

"Precis min fråga" sa Hanzo irriterat och knackade Ikuse på axeln.
"Förklara vad som pågår, annars måste jag förutsätta att någonting misstänkt är i görningen och kalla hit förstärkningar."

Han tittade en gång till på vad som hände omkring honom.

"...eller klassas det här som misstänkt? Nånting skumt är det iallafall..."